Dublin Core i Sverige - en minsta gemensam nämnare eller...?

Abstract

Den mycket snabba utvecklingen av publicering på webben har medfört att bibliotek och bibliograferande instanser fått ett nytt material att ta hand om, ett där

dokumenten är talrika, av mycket varierande status, flyttbara och flyktiga

det inte finns något fysiskt bestånd att ta hänsyn till

en användare kan skaffa sig privat direkt tillgång till påträffade dokument

Traditionella biblioteksmetoder är här helt otillräckliga. Om vi tidigare på objektiva, fysiska grunder valt ut några tiotal procent av utgivna publikationer för redovisning i kataloger står vi nu inför att hitta den enstaka promille av nyutgivningen på webben som är värd att beakta på det sättet.

Det finns egentligen bara en som kan avgöra när ett på Internet utlagt dokument är färdigt och vilken spridning det är avsett för, två mycket viktiga faktorer i urvalet av vad som bör katalogiseras. Det är den eller de som har skapat dokumentet, "upphovsmannen". Det ledet bör alltså engageras i processen. Där har till yttermera visso hela produktionen stöd av datorprogram och distribuerade tjänster, som även borde erbjudas (i form av formulär m m) som katalogiseringshjälp inom eller mycket nära de program som stödjer den normala utformningen av ett textdokument på Internet.